Varför är dödshjälp oacceptabelt? Benedicta Lindberg på Respekt svarar.

(10.02.09) I söndags i Angelusbönen bad påven för de sjuka och då främst för dem som inte kan sköta om sig själva, och naturligtvis tänkte vi alla på den italienska kvinna, Eluana Englaro, som efter 17 år i koma, låg döende pga att det beslutats att man skulle låta henne dö av näringsbrist. På måndagkvällen dog hon, mycket tidigare än läkarna hade trott. Debatten har den senaste tiden varit kraftig efter det att domstolen beslutat sig för att ta detta steg. Det rättsliga läget är inte glasklart. Dödshjälp är förbjudet i Italien fast patienter kan vägra vård. Det finns ingen lag som ger rätt till instruktioner om livsuppehållande åtgärder om man hamnar i koma.
Idag har det dock lagt sig en tystnad över debatten. ”Framför döden ber den troende”, läser vi i Vatikanens presstalesmans not om beskedet. ”Nu när Eluana är i frid hoppas jag att alla diskussioner, leder till reflektion och ansvar. Ansvar över att söka det bästa sättet att respektera rätten till liv hos de allra svagaste, med kärlek och vård, främst då dem som är fullkomligt beroende av sina medmänniskor", skriver fader Lombardi.
”Eluanas död lämnar en sorgens skugga över hur det gick till, men den fysiska döden är aldrig det sista ordet för en kristen. Därför fortsätter vi i Eluanas namn att söka de vägar som tjänar livet”.

Debatten om dödshjälp och Eluana Englaro har nått även Sverige och idag läser vi om hennes död i de största svenska dagstidningarna.

Vi har därför ringt till Benedicta Lindberg på den katolska rörelsen Respekt, som engagerar sig för att värna om livets värdighet i medicinska etiska debatter
 

  Föregående  /  Utskrift /