Bönemötet för freden på Cypern. Andrea Riccardi, grundaren för S.Egidio-kommuniteten kommenterar.


(19.11.2008)
Det var nu för 22 gången som man i dagarna genom kommuniteten S.Egidio samlades för att bedja för freden. Och denna gång var det tillsammans med ortodoxa kyrkan på Cypern, ön som fortfarande är delad. Den 15 november firade Kardinal Sandri som är prefekt för de orientaliska kyrkorna mässan och i söndags var det ledaren för ortodoxa kyrkan på Cypern Chrysostomos som svarade för liturgin. I mötet deltog circa 300 personer från ett 60-tal länder, bland dem Cristina Kirchner , Argentinas president samt Ingrid Betancourt.

Cypern är en symbol men även ett hopp säger Andrea Riccardi och Europa kan kanske bidraga till att man kommer över de splittringar som förorsakats av den svåra konflikten mellan greker och turkar på 70-talet.

Professor Andrea Riccardi , kommuniteten S. Egidios grundare, berättar följande om initiativet: ”Jag vet inte om våra böner kommer att bära frukt för Cypern, som är ön där Barnabas är född, han som tillsammans med Aposteln Paulus påbörjade dialogen för en samlevnad mellan kristna, judar och muslimer. Men mötet tjänar till att påminna världssamfundet om att ingenting är omöjligt om man accepterar fredens utmaning.

Vi fortsätter varje år med dessa bönemöten i enlighet med Påven Johannes Paulus II:s önskan som sedan bekräftats av Benedictus XVI. Vi försöker på detta sätt bevara Assisi-andan. Det har nu gått 22 år sedan Påven Woityla samlade representanterna för världens olika religioner och förklarade för dem att det onda och våldet aldrig kan berättigas i Guds namn. Varje år sedan dess samlas vi till fredens bönemöten , som i vissa fall är den enda kontakten mellan de stora religionerna.

Vi har haft svåra år men vi har försökt att hålla dialogen uppe och det är just de svåra ögonblicken som kanske tvingar religionerna till att samarbeta och att inte skiljas åt.
Vi har kämpat envist för att hålla Assisiandan uppe, något som vissa personer kanske ansett meningslöst . Men vi tror att det även har hjälpt religionerna själva att bättre inse den egna rollen och undvika riskmoment i dialogen. När Johannes Paulus II samlade världens religiösa ledare till Assisi rådde stor sekularisering och många ansåg att religionen inte hade någon större betydelse. Men Påven förklarade istället hur religionen kunde tjäna som vatten för att släcka krigshärdar likaväl som bensin för att få elden att ta sig igen . Sedan dess har problemställningen fördjupats och det har börjat växa fram ett nytt medvetande.. Själva försöker vi bara påminna om detta år efter år vid våra fredsmöten. Vi har aldrig velat se splittringarna som kulturkrockar .

Ofta kallar vi vissa krig för religionskrig utan att dom är det. När ordensfolk tar hand om de fattiga och intresserar sig för de marginaliserade, provocerar de ibland fram reaktioner och våld, något som nyligen hänt i Indien . I Irak söker de kristna enhet för alla irakener. Men man är rädda för varandra och rädslan driver människorna mot avgrundens brant.

I år har vi valt Cypern för vårt fredsmöte, för att det är det sista land som ockuperats av Europa och där lever turkar och greker nu i en religiös konflikt. Cypern gränsar dessutom till Mellanöstern där religionerna idag försöker ta initiativ för att bygga broar och skapa dialog.
Men samtidigt äger detta möte rum mitt i den ekonomiska krisen, den globala kapitalismens kris. Och där tror jag att religionerna även kan påverka utvecklingen. Människan lever inte bara av bröd, och när man har försummat den andliga verkligheten har man därmed närmat sig ekonomins och våldets vansinne.. Det sade Påven vid synoden och det har även patriarken av Konstantinopel, Bartolomeus, upprepat. De religiösa ledarna är övertygade om att människan måste bli mer medveten om sin begränsning och sin kapacitet.

Vi har organiserat mötet på Cypern för att det är en plats fylld av kristna minnen.. Och det är inte bara ön där turkar och greker är splittrade, det är ön dit vi inbjudits av metropoliten Chrysostomos förra året vid religionernas gemensamma möte i Neapel där även Benedictus XVI deltog. Vi har organiserat mötet tillsammans med den ortodoxa kyrkan , precis som vi gjorde i Rumänien 1989 något som den gången öppnade vägen för Johannes Paulus II:s besök i Bukarest. Något som bevisar för oss att det skapats en viss tillit mellan katoliker och ortodoxa. Vi hoppas därför även på en positiv utveckling på Cypern. En militär eller nationalistisk lösning i frågan är meningslös. Om vi idag vill vara europeer måste vi söka lösningar långt från nationalistiska tankegångar.

Det sade professor Andrea Riccardi, grundaren till kommuniteten S.Egidio, i samband med årets bönemöte på Cypern.

  Föregående  /  Utskrift /