Turkiets biskopar är på Ad Limina besök mellan 2 - 5 februari


(02.02.09)
Turkiets biskopar är på Ad Limina besök i Rom mellan den 2 till den 5 februari. Turkiet är ett land där Europa och Orienten möts. Här levde hettiter, perser och greker redan för tusentals år sedan. Senare kom Alexander den store som i sin tur följdes av det bysantinska och osmanska imperierna. Skapandet av det moderna Turkiet inleddes på 1920-talet och idag ses landet ofta som en brygga mellan civilisationerna i Europa och i Asien. Sveriges relationer med Turkiet går för övrigt långt tillbaka i tiden. Redan vikingarna besökte Konstaninopel, som de kallade Miklagård. Dessutom var det första avtal som det osmanska riket slöt med en kristen stat, det gemensamma vänskaps- och samarbetsavtalet med Sverige 1793.

Det osmanska rikets upplösning drabbade flera etniska och religiösa grupper mycket hårt, med grova övergrepp och deporteringar. Tidigare fanns det 20 procent kristna i Turkiet men idag är endast 0,6 procent kristna, däribland 32’000 katoliker, i en befolkning på omkring 72 miljoner. 99 procent av Turkiets invånare är muslimer och de flesta är sunniter men en betydande andel av dem är aleviter (10-20 procent) vilka tillhör den shiitiska grenen av islam. Men landet har också en betydande kristen tradition. Det är födelseplatsen för många kristna apostlar och helgon, såsom aposteln Paulus och Heliga Nicholas av Myra, han som även är känd som Sankta Claus.

Två av de fem patriarkaten i den antika pentarkin fanns i Turkiet, nämligen, Konstantinopel och Antiokia. I Antiokia verkade Petrus, Paulus och Barnabas och det var där Jesu efterföljare först kallades ”kristna”. I det antika Antiokia ligger även Petrusgrottan. Där skall enligt traditionen redan de första kristna ha samlats.

Turkiet är också hem till de sju kyrkorna i Asien, vilka mottog Uppenbarelseboken. Och det var till Ephesus i västra Turkiet som Aposteln Johannes tog Jungfru Maria, där hon tillbringade de sista dagarna av sitt liv. Hennes hus är idag känt som Meryem Ana och är en viktig vallfärdsort. Samtliga av kristendomens första sju koncilier hölls i dagens Turkiet. Det första konciliet i Nicaea, som hölls under sommaren år 325, räknas som det viktigaste eftersom det var det första försöket att uppnå konsensus i den kristna världen. Här antogs den kristna trosbekännelsen, som fortfarande, sånär som på två ord, är gemensam för både västliga och östliga kyrkor.

Idag uttrycker landets kristna minoritet en glädje över en viss positiv utveckling inom religionsfriheten, men läget är fortfarande inte tillfredsställande på grund av trycket från den islamiska majoriteten å ena sidan och den sekulära turkiska politiken å den andra. Trots att Turkiet äger de äldsta bevisen på kristen närvaro i Mindre Asien, kan man tydligt se de icke-muslimska minoriteternas stora svårigheter. Bristen på rättsstatus, besvärliga processer om rätten till egendomar och de kristnas allmänna levnadsvillkor och kristen utbildning är några av deras största hinder.
 

  Föregående  /  Utskrift /