|
Vid Benedictus XVI:s midnattsmässa på julaftonens natt
talade han om vikten av att vaka och vänta på Gud som kommer
genom barnet i Betlehem
Vid julnattens stämningsfyllda midnattsmässa på julaftonens
natt var Peterskyrkan fylld till sista plats. Natten i Rom
var tyst och människorna hade samlats för att fira julen och
höra Benedictus XVI:s budskap . Vi har i vårt program gjort
en sammanfattning av Påvens ord som bl.a. handlar om barn
och fred :
Vem är som Herren , vår Gud, han som tronar så högt, han som
ser så djupt ner, vem i himlen och vem på jorden? Så sjunger
Israel i psalm 113 i Psaltaren, där Guds storhet och hans
närvaro fylld av välvilja prisas. Gud bor i höjden, men han
ser ned över oss. Han är otroligt mycket större , där
ovanför oss. Avståndet verkar oändligt.. Universums skapare,
han som leder allt, finns långt borta, och så synes det oss
i början. Men sedan kommer överraskningen. Guds blick blir
till handling. Och genom natten i stallet i Betlehem kommer
Gud ner till oss i verkligheten. Han blir till ett barn, en
mänsklig varelse som just fötts.
Gud finns i detta stall, sade Påven. Enligt Lukas
julevangelium berättas det för oss , att Gud först visade
sig för de enklaste människorna, för dem som ibland ansågs
diskriminerade ute i livet, för herdarna som vaktade fåren
utanför Betlehem. De som vakade utanför stallet. Detta är
ett centralt motiv i Jesu budskap som blir allt starkare ,
fram till den sista vakan i olivlunden. Att vara vaken för
att se Herrens ankomst och stå redo…orden innebär kanske mer
än att vara vaken under en natt. Detta gällde personer , för
vilka Gud och hans närvaro var något levande, de väntade på
honom. Låt oss be Gud att han lär oss att också bli vaksamma
personer som väntar på honom.
Lukas berättar även att herdarna var omgivna av Guds gloria.
De hörde till de människor som väntar och hoppas på Guds
godhet och som även söker honom på långt avstånd.
Strofen ”Ära vare Gud i höjden och frid på jorden…” säger
kanske samma sak. Guds ära är friden, där han finns, finns
frid. Men han finns även där människorna inte vill göra
jorden till ett paradis, där de gör bruk av våldet.
En teolog sade under medeltiden att människan känner sig
begränsad av Guds storhet, det är därför som han har kommit
till världen som ett barn.
Därför återspeglas ljuset från barnet i Betlehem på varje
barn, fortsatte Påven. Varje litet barn kräver vår kärlek.
Låt oss i natt tänka på de barn som förvägrats föräldrarnas
kärlek. På barnen på gatan som inte har hemmets värme, på
barnen som brutalt utnyttjas som soldater i stället för att
bli bärare av fred och försoning. På barnen som genom
pornografi och liknande former , såras i djupet av deras
själ..
Barnet i Betlehem är en vädjan till oss att göra allt för
att dessa barns lidande ska upphöra, för att ljuset från
Betlehem ska nå människornas hjärtan. Bara genom att hjärtat
omvänder sig, genom en förändring i människans inre, kan vi
övervinna detta onda. Bara om människorna förändras, kan
världen förändras, men för detta behöver vi Guds ljus, det
ljus som så oväntat kommit in i vår natt.
Och på tal om barnet i Betlehem, sände Påven även sin tanke
till det land där Jesus levde och som han älskade så djupt.
”Låt oss be för att det ska bli fred där, för att hat och
våld må upphöra. Att man får ömsesidig förståelse och kan nå
de hjärtan som kan öppna gränserna. Att freden som änglarna
besjungit den natten må bli verklighet.
Där tron finns samlar Gud människorna och ger sig till dem
med hela sin kropp. Och träden i skogarna kommer till honom
och lovar honom. Julgranen på Petersplatsen talar om honom,
den lyser med sin glans och säger: Ja, han har kommit och
träden i skogarna kallar på honom.” och påven tillägger:
Julgranarna i städerna och i hemmen borde vara mer än en
tradition, de visar ju på honom som är upphovet till vår
glädje., Gud som för oss blivit ett barn. Han som är livets
träd och som återkommit till oss. I tron på honom får vi
livet. I nattvarden ger han sig till oss, han ger oss ett
liv in i evigheten. Nu tar vi del i sången till skapelsens
ära som blir en bön: Herre låt oss se något av glansen av
din Gloria. Och giv oss frid på jorden. Gör oss till fredens
män och kvinnor. Amen.
Det var en sammanfattning av Påvens predikan under
julnattens midnattsmässa .
|