08/12/2008 17.27.11

Benedictus XVI lämnar blomsterkrans i Marias ära. "I Maria finner vi trösten och kraften"

(08.12.08)
Som varje år var det trångt när påven kom till den Spanska trappan med blomsterkransen. Tusentals troende hade samlats för att delta med sång och jubel, och för andra gången idag talade påven till världens troende om Maria som han kallat med den gamla titeln Tota Pulchra - ”enbart vacker” är Maria.

Påven talade om Lourdes som han hade glädjen att besöka i början av september i år. I Lourdes säger Maria om sig själv: ” Jag är den Obefläckade Avlelsen”. Hon sa det på den lokala dialekten, och Bernardette upprepade det, även om hon inte förstod innebörden, för byns församlingspräst.

Även vi upprepar ”Immacolata” här idag, tillsammans med bröder och systrar i kapell och sanktuarier världen över. Likt ett barn som höjer blicken till sin mamma, och i hennes leende glömmer bort varje rädsla och smärta, likaså gör vi när vi känner igen Guds leende i Marias blick, sa påven. Dessa blommor visar vår kärlek och vördnad. Rosorna kan symbolisera allt det goda och vackra som vi har gjort under året, och när vi skänker dem till Maria är det för att vi är övertygade om att vi inte hade kunnat göra något utan hennes beskydd och Guds nåd.

Men som ordspråket säger, fortsatte påven. Inga rosor utan taggar, och på dessa vackra vita rosor representerar taggarna våra svårigheter, vårt lidande och allt det onda som märker våra liv. Åt vår moder anförtror vi vår glädje, men även vår oro, vissa om att i henne finna trösten att inte ge upp, och kraften att fortsätta framåt.

Benedictus XVI avslutade med att lägga staden Roms allra svagaste: först och främst barnen, de allvarligt sjuka, ungdomarna på villospår i svåra familjesituationer, de ensamma äldre, invandrarna, familjerna som har svårt att få ekonomin att gå ihop, de arbetslösa. Hjälp oss Maria att vara solidariska med dem som befinner sig i prövningar, och att minska den sociala splittringen som råder. Hjälp oss att känna gemenskap och att respektera det offentliga, medvetna om vår uppgift att bygga ett rättvisare och mer solidariskt samhälle.

Och han avslutade med sin företrädare Johannes Paulus II:s uppmaning till ungdomarna att vara ”morgontimmens väktare”, och med mod och ansvar bemöta verkligheten, likt Maria som, som ung kvinna, riskerade allt för Guds Ord.

  Föregående  /  Utskrift /